Jag är så jvla ångerfyld just nu.. Ska jag ta det där stora klivet och hoppa över klippan eller ska jag stå på kanten och titta ner på det som kunde vara. Ska jag backa tillbaka låtsas som ingenting och sen är allt bra? Tänk om jag tar klivet och sen ångrar mig. Vafan gör jag då? Allt som vi hade innan kommer att vara borta för gått. Och där står jag med tomma händer och tittar ut över nada. Jag vet ju att kärlek är ett sånt jvla stort ord. Och tar jag på mig ansvaret för någon annans hjärta kanske allt går fel. Jag blir lämnad ensam med ett brustet hjärta. Kärlek är ett stort steg i livet för mig.. Vågar jag ta klivet?
Men jag tänker ju på det du sa och dig 24/7 ska jag bara släppa det?

Idag har jag varit i skolan. Haft ont i örat som fan. Fuking öra bli bra säger jag bara. Vi har typ inte gjort så mycket där. Snart så ska jag rida. Men nu ska jag logga facebook med hjärnan fylld med tankar som jag inte kan släppa det går bara inte. Tro mig jag har försökt!